tisdag 29 juli 2014

Stackars tredje försummade barn

Förra veckan åkte Björn hem några dagar för att tvätta (läs: gå på fotboll) och jag bad honom ta med kameran tillbaka.

Han ba "åh vad bra tänkt! Vi borde verkligen ta bilder på Frank med något annat än våra mobiler".

Jag ba "eh, ja. Precis."

Men visst, jag kan väl fota Frank lite också då. Efter att jag fotat hönsen alltså.


måndag 28 juli 2014

Myyyyz

Att ha tre barn innebär att man inte så ofta får hänga med bara ett av dem, men idag var det Charles och min tur att vara bara vi två. På en sunkig hamburgerrestaurang i ett industriområde utanför Hallsberg.

Fint ska det va!














Fast min utsikt var ju rätt fin ändå som ni ser.

Vem-gör-mest-tävlingen del 522

Vi är på väg till badet, det där utomhusbadet med bassänger och duschar som är vårt badrum när vi är här på semestern, när jag ber att vi ska hjälpas åt lite med att duscha Frank. Hittills har de stora barnen nämligen duschat med Björn inne på herrarnas och jag har haft med mig Frank inne på damernas.

Men det är en plåga, både för mig och för honom, för han är så fruktansvärt rädd för att ens vistas inne i omklädningsrummet att han bara skriker skriker skriker och klamrar sig fast helt desperat vid mig och jag kan inte klä av mig, jag kan inte duscha, jag kan inte klä på mig, jag kan inte göra någonting ordentligt när han är med och han är bara livrädd.

Jag känner hur jag får ont i magen redan när vi sitter i bilen på vägen dit och när jag svänger ut på stora vägen ber jag Björn " snälla, det är så jobbigt med Frank. Kan inte du ta honom i ett omklädningsrum bara innan badet?" men jag får inte alls den responsen jag vill ha. Jag vill höra "det är klart att vi kan dela på det, vi brukar ju höra hans vrål ända in till herrarnas och jag förstår att det är jobbigt" men Björn blir irriterad istället och tycker att jag i vanlig ordning bara dumpar allt som är jobbigt i knäet på honom och när jag ska parkera är vi mitt uppe i "amen durå och jag gör faktiskt allt det här och du gör ju typ nästan ingenting" och så plötsligt slänger han ur sig "jag får alltid prata med grannarna" och jag tystnar för en stund. Jag vet inte vad jag ska svara på det. Efter tio år ihop är han fortfarande övertygad om att jag är den mest sociala och utåtriktade person som finns och han vägrar lyssna på mig när jag säger att jag har en lättare social fobi och tycker att vissa sociala sammanhang är skitjobbiga och påfrestande och vad allt det har med duschandet av Frank att göra fattar jag inte, och det har det ju såklart inte men orden är redan sagda.

Jag är ledsen över att han inte vill hjälpa till och avlasta i en sån återkommande jobbig situation som det är att ha med Frank i dusch och omklädningsrum, men mest ledsen är jag nog över att han inte vill lyssna på vem jag är och därför oftast är irriterad istället för stöttande när det gäller såna sociala situationer som jag verkligen tycker är jobbiga och trots att han varken sagt eller tycker så känner jag mig lite misslyckad. Misslyckad och fjantig som inte är översocial i alla situationer.

Sen ikläder jag mig martyrrollen och säger "glöm att jag frågade" och sveper spelat stoiskt in på damernas med Frank för att duscha och byta om på honom.

lördag 26 juli 2014

Om att äta i värmen

I början åt vi lätta saker till middag, som ost. Det var liksom alldeles lagom ansträngande att duka fram i hettan. Fil och smörgås är en annan variant på samma tema.




Igår var det så varmt att vi inte ens förmådde plocka fram något ur kylskåpet, det gick bara inte. Istället åt vi chips och kakor. Till middag alltså.



Och jag vill inte på något sätt klaga över hettan (tänk slask i mars!) men om inte meteorologerna har rätt i att den kommer ge vika snart så tror jag att soc snart tar barnen ifrån oss.


onsdag 23 juli 2014

Behovet av att säga hejdå

Varje gång Björn eller jag åker iväg en sväng med bilen eller går ut och går en promenad så följer Charles med för att säga hejdå.

Sen står han där vid vägkanten och vinkar och vinkar och väntar tills han inte kan se bilen eller oss längre. En morgon stod jag där tillsammans med honom för att vinka av Björn när han skulle åka hem till Stockholm och vara borta i två hela dagar och jag frågade Charles om han inte tycker att det är sorgligt att stå där och säga hejdå på det viset varje gång. "Jo" svarade han tyst. "Jag har till och med ont i magen nu fast jag har ätit frukost".

Älskade älskade unge! Du är det känsligaste och finaste barn jag vet. Jag hoppas av hela mitt hjärta att livet kommer vara snällt och milt mot dig.











måndag 21 juli 2014

Svårigheter att uttrycka sig

Jag tror att vi måste gå till en logoped eller liknande med de stora barnen sen när vi har kommit hem till stan, för de tycks ha väldigt svårt att uttrycka sig i vissa situationer.

Som idag när vi åkte och badade till exempel så kunde jag bara höra saker som "varför är inte flytmadrassen med mamma du SA att den var med du ljög och jag vill inte åka till det här badet jag vill aldrig åka till det här badet det är sämst och ni är sämst som TVINGAR oss till det och jag ooooorkar inte hjälpa till att bära alla tusen miljoner saker från bilen som vi behöver och jag hatar att bada och tänker inte bada utan flytmadrassen!".

Jag tar för givet att de egentligen bara ville uttrycka sin tacksamhet över att vi åkte och badade igen hela familjen för femtioelfte gången den här semestern.

Jaja, sen åt de kakor i alla fall. Då var det inte lika gnälligt.













söndag 20 juli 2014

Hej hej

Jag tänkte innan semestern började att den här sommaren blir väl en sån där regnig jävel där Björn och jag bråkar varje dag, barnen halvt om halvt slår ihjäl varandra och hönsen bara ligger inne i sitt hus och trycker.

Men hittills? VILKEN SOMMAR! Alltså på riktigt, vad har jag gjort för att förtjäna detta? Solen skiner nästan varje dag, det är varmt och Björn och jag bråkar nästan ingenting (vilket måste vara något slags rekord, för det är oftast så vi umgås känns det som ibland) och barnen slår visserligen ihjäl varandra var och varannan minut, men hej man kan ju inte få allt. Och hönsen! Hönsen! Jag är alldeles kär! De värper knappt och tuppjäveln börjar gala vid fem och håller på en timme, men i alla fall! De drar runt i trädgården som en flock tonåringar och äter maskar och krusbär och bajsar överallt och småpratar hela tiden med varandra och är bara så himla himla fina.

Och Björn visade sig tydligen vara händig och byggde en ny trappa och varje dag går vi varsin långpromenad och (jag) lyssnar på sommarpratare och jag vill aldrig aldrig att den här semestern ska ta slut.

Sommar 2014, jag älskar dig!
















onsdag 16 juli 2014

Bloggtips!

Julius och jag har startat en blogg tillsammans, Lilla boktipset. Där tipsar vi om böcker vi läst, både såna vi haft som högläsningsböcker tillsammans men också såna som Julius läst själv.

Så alla ni som har barn i lågstadieålder och vill ha boktips - välkomna dit! (Övriga är såklart också välkomna. ALLA är välkomna!)

Hej då!

måndag 14 juli 2014

Se där!

Vildhundarna håller redan på att fixa egen middag. Körsbär blir det idag alltså.




Men bilen går bra

Nu har vi haft semester i drygt en vecka och vi har varit här på landet i nio och en halv dag. I nio och en halv dag har barnen (ibland ett, ibland båda) skrikit och vrålat av ilska v a r j e gång vi ropat att vi ska äta, åka någonstans eller göra något annat.

Varenda jävla gång. Det är 29 tillfällen hittills som de skrikit för att de inte vill äta. Allt är äckligt, det är kallt ute på verandan (22-30 grader är ju verkligen isande kallt) och de vill inte avbryta filmen/spelet/leken för att vi är så fräcka och ropar att vi ska äta just då.

Igår orkade inte Björn tjafsa så de åt varsin banan till lunch. Enbart! Inga konstigheter för deras del inte.

Och idag tog mitt tålamod slut, ba pang bom! När de skrek för att de var tvungna att klä på sig för att vi skulle åka till en skitstor lekpark inne i Örebro. HUR KUNDE JAG GÖRA SÅ MOT DEM?

Alltså, jag orkar inte mer nu. Jag orkar inte tjafsa om allting. De får väl svälta då, eller leva på bananer, och bara dra runt i trädgården som två vildhundar utan annan mänsklig kontakt än med varandra.





Och just nu kan de dessutom vråla bäst de vill där inne i huset, för jag är ute i gäststugan och här hör jag dem inte. Ha!

Sommar-temat för i år

Som alla ambitiösa föräldrar har vi naturligtvis ordnat med en tema-semester för barnen den här sommaren.

Skoja ba!

Men man skulle nästan kunna tro att vi har ett djurtema på den här sommaren, i alla fall den här första veckan.




För vi har träffat kossor, "mamma titta, de kramas!"







Och angora-getter. Alltså HUR SÖT ÄR DEN INTE?! Jag vill ha en sån! Jag skiter i att vi bor i lägenhet. Den kan få bo i vardagsrummet. *julklappstipsar*






Och sen har vi ju våra egna fina höns.

Man skulle nästan kunna missta mig för en djurmänniska!

söndag 13 juli 2014

Hur gör ni?

Hur gör ni som bloggar på blogspot när ni bloggar från mobilen? Vad använder ni för app?

Jag har BlogPress, men jag är inte så jätteimponerad av den faktiskt.
Jag får till exempel inte lägga upp mer än en (max två) bild per inlägg, och det tycker jag är lite snålt faktiskt. Det är svårt att sammanfatta hela sin dag på bara en bild exempelvis.

Eller ja, oftast iaf. Ibland kan ju en enda bild i den här stilen i stort sett illustrera hur hela dagen har känts:





Men ja, ni fattar vad jag menar. Använder ni samma app? Har ni samma problem med den? Eller har ni något annat bra tips?

lördag 12 juli 2014

Mys

Man älskar ju den här "äta själv"-fasen, det gör man ju.




Så där mycket så att man helst bara vill resa sig upp och gå från bordet och låta någon annan ta hand om eländet.

fredag 11 juli 2014

Mind blowing

Ikväll har jag klappat två av våra hönor! Och vet ni? De är superlena! Jag blev alldeles chockad.

Ni vet, som när man klappar en orm för första gången och känner att den är torr och varm istället för slemmig och kall.

DET ÄR HELT OTROLIGT VAD LENA DE ÄR!

Höns alltså. Värsta coola djuren.



måndag 7 juli 2014

SEMESTER!

 Alltså jag dör vad bra allting är just nu! Huset är fint, barnen är fina, Björn är fin och vädret kunde inte vara mer underbart! 









Mvh livsnjutaren


torsdag 3 juli 2014

Torsdag

Alltså herregud, har ni sett att jag har världens gulligaste unge?





Och sen den här då:




Som bad bibliotekarien om hjälp alldeles själv med att hitta en bok (och var artigare än artigast: "ursäkta mig, kan du hjälpa mig att hitta böckerna om Kasper?") och sen gick hem och läste ut en kapitelbok redan första kvällen! Jag dör av lycka.

Charles har inte fastnat på bild idag, men sådan är ju också mellanbarnets lott. Bortglömd och negligerad.

onsdag 2 juli 2014

No worries

Hej hej reningsverket! Ni kanske har noterat att det kommit stora mängder blod i avloppet från mitt kvarter de senaste dagarna? Ja, ni behöver inte bli oroliga angående detta. Det ligger inte nån stor oxe i badkaret som långsamt förblöder och inte heller mördar jag folk om kvällarna medelst blodiga metoder.

Det är bara jag som börjat med tandtråd igen efter ett, eh, kortare uppehåll.

(Och med kortare menar jag att jag inte använt tandtråd på en sisådär 3-4 år när jag senast fick ett ryck och använde det i typ en vecka).

(MEN JAG GÖR DET JU NU! SLUTA TITTA ANKLAGANDE PÅ MIG! DET ÄR INTENTIONEN SOM RÄKNAS! Det vet ju ALLA.)






tisdag 1 juli 2014

En tanke

Jag vet inte om jag ska vara lite alarmerad över att jag tydligen inte har utvecklats alls under de senaste fem åren eller om jag bara ska finna mig i att jag tydligen bara har en enda tanke i huvudet. Jämt. År ut och år in tydligen.