tisdag 31 december 2013

Duktig idiot

Jojo, men kul att jag ba "jagharingentingatthapåmigpånyårmåsteköpaNYTT" och kollar upp LIVSMEDELSBUTIKERNAS öppettider i närmsta köpcentrum innan jag hastade iväg för att vara där till öppning.

Så vad tror ni? Klär jag i prinskorv? Eller ska jag satsa mer på typ toapapper?

måndag 30 december 2013

Perspektiv

Känslan fram tills för ett par dagar sedan: Guuuuuu vad jobbigt det är att gunga på den där jävla spjälsängen hela tiden när Frank ska sova!

Sen åkte vi till landet. Där vi inte har spjälsäng med vyssanlullfötter utan en vanlig resespjälsäng som vi med andra ord inte kunde gunga på när Frank vaknande ca 150 gånger varje kväll, som han alltid gör. Som vi inte kunde göra någonting med, annat än att luta oss över för att sjunga och stryka med handen över honom (något som för övrigt hjälper Frank att somna om ungefär lika mycket som en jordbävning skulle göra).

Känslan efter att vi kommit hem från landet: Oj, nu vaknar han visst igen. Tur att jag bara kan gå in och GUNGA sängen lite då, typ världens enklaste grej! Inte alls jobbig faktiskt.

Gung gung!

Gung.

Gung gung gung gung!










(Gnu?)

onsdag 25 december 2013

Det här med att jag nu i två dagars tid har ätit och druckit så mycket onyttigt att jag behövt dricka samarin för att lugna magen, och borsta tänderna flera gånger under kvällen för att få bort luddet på dem: det berättar vi inte för han Darwin va?

Jag tror nämligen inte att jag skulle klara mig igenom det naturliga urvalet just nu.

måndag 23 december 2013

Nämen! Vad fanns det där?

Vi har traditionsenligt ägnat hela dagen före julafton åt att städa. Städa städa städa.

Björn har bland annat haft någon slags arkeologisk utgrävning för sig i köket där han lyckats gräva fram ett helt bord!

Vi är väldigt överraskade men glada över hans fynd. Det tycks vara ett perfekt bord att ha som avlastningsbord och bara ställa lite grejer på som inte riktigt får plats någon annanstans.

Om inte annat så är det ju roligt med något nytt här hemma.


Jorå

Jag ba åh, nu ska jag verkligen blogga regelbundet. Visa min lilla blogg att jag tycker om den. Sen ba *total tystnad i över två veckor*

SÅ DET KAN GÅ!

Men nu är jag här igen, hej hej!

Annars då? Nåt roligt som har hänt sen sist?

söndag 8 december 2013

fredag 6 december 2013

Som dr Jekyll och Mr Hyde ungefär. (Fast ändå inte)

Dagtid: Då är jag människa. Jag gillar att vara människa. Man kan äta, dricka, titta på tv och kramas. Bland annat.

Nattetid: Då är jag napp. Då kan man göra ingenting annat än att ligga stilla och vara napp. Det är verkligen skittråkigt.

Människa vs napp 100-0 alltså.

torsdag 5 december 2013

- Har du skjuts hem? -Ja, min ambulans står här runt hörnet.

Mormor, som inte har varit utanför sin lägenhet sedan vi baxade in henne i jättebilen och körde hem henne från sjukhuset för några veckor sedan, bestämde sig i förrgår för att hon behövde frisk luft och gav sig därför ner ut på byn för att handla lite på Coop.

Och det hade ju gått bra om det inte vore för att svängdörren på Coop tydligen hade någon slags beef med henne och därför slog omkull henne så att hon blev liggandes där utan att kunna ta sig upp. Personalen ringde därför ambulans som kom och skjutsade hem henne (som tur är hade hon inte gjort sig illa i fallet).

Min gudmor blev arg först när hon fick höra talas om mormors äventyr, och skällde ut henne för att hon varit så dum att hon gett sig ut på egen hand och jag är väl böjd att hålla med henne där till viss del.

Men samtidigt måste jag säga att det är rätt mycket stil på att ta ambulansen hem från Coop (orka gå femhundra meter i uppförsbacke liksom), och som jag också sa till mormor - efter alla dessa år som hon betalat skatt är det väl hög tid nu att börja bränna lite av de pengarna.


Göran och debatten

Tydligen blev det lite debatt igår över vad Göran och hans kompisar kommit fram till och Motvalls ifrågasätte i ett inlägg varför någon egentligen blir upprörd över socialstyrelsens uppdaterade råd kring samsovning. Jag vill bara passa på lite snabbt här nu att förtydliga att mitt inlägg igår inte på något sätt var menat som kritik mot dessa råd.

Jag är inte upprörd över att socialstyrelsen går ut och säger att det inte är bra för små bebisar att samsova och jag vill givetvis att det ska fortsätta forskas kring detta ack så viktiga område, och jag vill givetvis få ta del av resultaten från den forskningen. Annars vore man ju dum i huvudet och det vill man ju inte vara.

Jag tyckte bara att det var roligt att Göran fick det att låta så enkelt att bara lägga tillbaka ungen igen efter att hen ätit. Jag skulle ÄLSKA att göra så med Frank, men eftersom att han prompt ska sova med mitt bröst i munnen och jag tyvärr inte kan ta av mig bröstet får vi antingen klämma ihop oss i spjälsängen, eller sova i stora sängen och eftersom båda alternativen innebär samsovning väljer jag ju självklart stora sängen. Fatta trångt annars!

Hursomhelst, igår berättade jag för Frank vad Göran hade sagt om att man bara kan lägga tillbaka ungen igen efter att hen ätit och han bara tittade på mig som om jag hade föreslagit att vi skulle rida på vår lila enhörning nästa gång vi skulle handla, och sen skrek han som en stucken gris i sin spjälsäng när jag försökte lägga honom där i natt.

Så vi fortsätter som vanligt. Same procedure as every night.


onsdag 4 december 2013

Skit i det då, unge!

I morgon blir Frank fyra månader och jag tror att det är dags att jag erkänner för mig själv nu hur det ligger till. Att jag har misslyckats en tredje gång.

Ungen tar inte napp.

There, I said it.

Jag har proppat in den där jävla nappen i tid och otid med ständigt samma brist på resultat. Jag har - och skratta inte nu - till och med sovit med nappjävlen i bh:n en natt för att den dels skulle vara varm och dels lukta/smaka som jag, men det enda det gav mig var just en natt med en natt i bh:n.

Ända sedan han var två månader har han bara tuggat och tuggat på nappen så fort man stoppat in den i munnen, tuggat frenetiskt som en råtta som gnager på en bit ost, med saliven rinnandes i floder nerför hakan. Han är visserligen nöjd över att få tugga på den, men så fort vi släpper taget om nappen ramlar den ut.

Så nu ger jag upp. Han får helt enkelt bli en brännvinsklut-unge istället.

Muuuu

Haha, för övrigt ÄLSKAR jag att ni fortsätter att klicka på inlägget här till höger om varför vi inte skaffar ett tredje barn (vilket vi för övrigt gjorde ändå om det är någon av er som har missat det) så att den där bilden på mig fortsätter att ligga här på framsidan.

Den är så fin. Jag är så fin. Jag borde ha den som fototapet.

I vardagsrummet.

Göran, kan du berätta för Frank att han faktiskt kan sova i egen säng är du snäll?


Socialstyrelsen har tydligen bestämt sig för att små bebisar ska sova själva skriver DN. Det är säkrast för dem.



Och inte är det heller några problem med det heller säger Göran som forskat kring det här, för det är ju bara att lägga tillbaka ungen i sängen efter att man har ammat. Haha! Så himla enkelt liksom.

Det finns bara ett yttepytteproblem med med det här, nämligen att Frank inte alls håller med. Men det kanske löser sig om Göran kan berätta om sina slutsatser för honom?

söndag 1 december 2013

Mysterium

Vi har ett lantställe. Som är vårt eget. Vi har således egna handdukar, lakan, leksaker, och annat man kan tänkas behöva när man åker bort en helg. Vi har smör i kylen och både mat och bröd i frysen. Vi har till och med en extra vagn där som vi har fått låna av snälla kompisar, så vi slipper släpa den fram och tillbaka.

Det enda vi egentligen behöver ta med oss för en helg där är kläder. Och det behövs det ju inte heller särskilt mycket av eftersom man oftast går i samma kläder hela helgen.

Och ändå ser det ut så här i bagageutrymmet på vår bil när vi åker dit en vanlig helg:



DEN ÄR FULL! HUR KAN DEN VARA FULL?! DET BORDE INTE VARA MÖJLIGT!

Det borde bara vara en enda bag med lite kläder i där.

Helt ärligt tycker jag att man borde forska på det här istället för den där jäkla higgs-partikeln exempelvis.

Just nu

Vi har tvingat ut de stora barnen ("för att få öppna första luckan i er leksakskalender måste ni vara ute och leka i minst en timme först") och sitter inne i brasvärmen och tystnaden och bara njuter och läser och småsurfar lite. Och smygäter pepparkakor.

Bonus: det enda av barnen som kan klockan har ingen på sig och den där timmen kan därför bli mycket längre.

Bättre än så här blir det nog inte.