tisdag 8 mars 2011

Jamen grattis till oss då?

Idag är det internationella kvinnodagen. Det har ni väl för guds skull inte missat? Metro hade koll på det i alla fall och publicerade en liten barnenkät där de frågat några småflickor om vad som är bäst med att vara just flicka. Och det är ju jättebra! Att vi uppmärksammar barnen redan när de är små på att det är skillnader mellan pojkar och flickor, inte bara att några har snopp och andra snippa, utan att de får lära sig att flickor tänker, känner och leker annorlunda än pojkar. Som ju givetvis är normen.

För om vi lär barnen det redan från början, att flickor är mjuka och ömtåliga och bra på omvårdnad och att pojkar är busiga, tuffa och har svårt för att uttrycka sig, ja då blir det ju så mycket enklare för dem när de blir vuxna och kommer ut i verkligheten och upptäcker att kvinnor och män behandlas olika på grund av deras kön. Då kommer de inte tycka att det är konstigt att vuxna kvinnor som lever i förhållanden med vuxna män gör så himla mycket mer av hushållsarbetet hemma- trots att de också jobbar heltid. De kommer tycka att det är helt normalt, för alltså - alla vet ju att tjejer är ju bättre lämpade att diska/tvätta/leta efter bortsprungna vantar/planera matinköp/vabba/planera semestern/veta när barnen ska byta från vinter- till vårkläder osv osv. För det har ju alla småflickor tränat sig på ända sen de knappt kunde gå och alla vuxna översköljde dem med dockvagnar, dockor och små ulliga rosa mjukdjur som behöver tas om hand om.

Pojkarna däremot, de har ju mest fått lego. Och actionfigurer. Och bilar. Och såna leksaker behöver ju liksom inte tas om hand om på samma sätt som de små dockorna, så pojkarna tränar inte alls på samma sätt på det. Det är därför sen som vuxna män tycker att det är ok att säga att de är så dåliga på att leta när de inte kan leta reda på en liten bortsprungen blå vante för att de inte orkar eller ids öppna torkskåpet som står bredvid det vanliga torkskåpet och bara kika in där. Det är ju för att samhället har sagt att det är så män är, sånt behöver inte de kunna. Det fixar ju vi kvinnor.

Och det är ungefär här vän av ordning alltid kommer in nånstans i resonemanget och avbryter och säger att "Ja men min Svante, han fick minsann ingenting annat än dockor att leka med när han var liten, förutom en enda liten bil som nån korkad släkting gav honom -och kan man tänka sig! Den där bilen var ju det enda han lekte med. Dockorna rörde han inte ens. Hur förklarar du det, du som inte tror på gener i det här fallet?"

Och ja, det kan ju faktiskt vara så att Svante gillade att leka med bilar bäst just för att han var Svante. Inte för att han var pojke, utan för att han var han. Det kan också vara så att folk i hans omgivning tenderade att leka mest med bilen när de skulle leka med honom, att alla pojkar han såg i barnprogram, på förskolan, och bland kompisar också lekte med bilen. Och att Svante därför lärde sig att det är med bilar som små pojkar ska leka. Vad vet jag liksom?

Allt jag vet säkert i alla fall är att det här med jämställdhet går så jävla långsamt och trögt att det är lika bra att vi lär barnen redan från början att alla de här så kallade kvinnliga respektive manliga egenskaperna finns. Så slipper de bli besvikna sen när de blir vuxna. Besvikna, arga, förbannade och ledsna över folk och samhället i stort envisas med att sudda ut deras individuella personligheter och istället pådyvla dem generella egenskaper baserade på vilket kön de har.

28 kommentarer:

inte skyldig sa...

Vill gråta lite idag.

Maria sa...

Jag med. Och alla tjatar hela tiden om hur långt vi har kommit, som om det skulle räcka? Som om vi bara borde lägga oss ner och vara nöjda över det har vi, därför att det var sämre förr?

inte skyldig sa...

Men asså. Man vill ju inte ses som en gnällig feminist liksom. Alltså bäst att vi håller snattran.

mellanbarnet sa...

Ja, man vill ju onekligen gråta lite. Och skrika. Historien om Svante ovan har man ju fått höra hundra gånger. Liksom snyftaren om hur Svantes föräldrar inte har råd att låta pappan vara föräldraledig/jobba deltid. Och den om hur synd Svantes mamma tycker om alla stackars, stackars barn som tvingas vara på dagis mer än sex timmar om dagen.

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH.

Colombialiv sa...

Man blir bara less. Och matt.

Lisa sa...

Så bra skrivet!

Singelmamman sa...

Bravo!

Anonym sa...

Amen!
/Åsa

Knasterfaster sa...

Nu står jag upp och applåderar. *klapp* *klapp* *klapp*
Nu gråter jag en skvätt *gråt* för att det går så trögt framåt och för att vissa fortfarande går bakåt.

Tänkte bara sa...

Den dagen vi ser varandra som människor i 1:a hand istället för kvinnor och män, den får jag nog aldrig uppleva. Tyvärr.

Myownhome sa...

Håller med dig om allt du skrivit i detta inlägg.. Utom kanske då det sista om att vi ska ge upp.. ;) Fast visst kan det kännas hopplöst och frustrerande ibland. Men då brukar det hjälpa, i alla fall för mig, att prata lite feminism med likasinnade så man blir lite peppad igen...

Kram

Mångmamma sa...

Och jag blir bara arg!!!
Kram.
Och tack för ett bra inlägg.
Och litelite grattis till oss kvinnor som faktiskt försöker uppfostra våra söner att tvätta själva, ha vilka kläder de vill och respektera sina jämnåriga flickkompisar.
För någon jävla stans måste vi börja.
På riktigt!

Åsa sa...

Word!

kominken sa...

Bra skrivet!
Och jag håller med om och är så sjukt less på den här långsamma förändringen. Och nästan det värsta är andra kvinnor som inte förstår vikten av ett jämställt samhälle. De borde fasen skjutas!

Fröken Svensson sa...

Men bilar är ju roligast. Det tyckte jag med när jag var liten. Bäst var raggarbilen i ljusblå metallic, med dörrar som gick att öppna, säten som gick att fälla och en ratt som snurrade när man vred på den (fast hjulen vred sig inte). T.o.m bakluckan funkade. Och så kunde man liksom dra upp den genom att köra den snabbt på underlaget. Då körde den minst en meter på egen hand när man släppte den. Vilket underverk. Bäst i hela sandlådan!

Anonym sa...

Såå bra! Tack för detta!

Anonym sa...

Hear hear! /Fia

Anonym sa...

Jag blev otroligt besviken när jag gick ut i arbetslivet och upptäckte att vi inte alls var jämlika eller jämställda. Kände mig lurad av skola och vuxna som inbillat mig det och uppmuntrat mig att göra killsaker, utbilda mig till killjobb osv. Tänk om jag hade lärt mig att hantera ojämlikheten istället. Att hantera kvinnofientliga arbetsplatser och gubbar som kände sig hotade. Lärt mig om maktspel och hur den riktiga verkligheten fungerar. Det hade jag uppskattat och sluppit känna mig värdelös tills jag blev 30 och kom på att fan det är ju inte mig det är fel på! Det är ju det förbannade patriarkert! Jag försöker uppfostra mina pojkar till jämställda män. Men det är inte lätt. De ska vara tuffa killar och göra coola killsaker och inte vara tjejiga och jag blir mörkrädd. /Tanja

Malin 39 sa...

vet inte om ni missat all forskning som faktiskt finns på att kvinnor och mäns hjärnor ÄR olika !! Ser ni någonsin på vetenskapsprogram eller kunskapskanalen tex som ofta tar upp dessa frågor ??
Vi är inte likadana , vi kan inte tvinga pojkar att leka med dockor eller flickor med bilar men de ska själva få välja !!
Jämnställdhet är en självklarhet liksom valfrihet.

Annalunda sa...

Bra text! Heja!

LillaUlle sa...

Heja dig! Du är klok du!

Anna sa...

Viktigt och bra!
Vi får inte lägga oss ned och gråta før att det går sakta, det är sådana som du och många andra som gør en bra jobb, som tänker bra och det kommer, vi måste bara fortsätta!
Viktigast av allt är att ge barnen valmøjligheter och inte føra dem in i spåren.
Det är så jäkla svårt och jag måste slå mig själv på fingrarna när jag kommer på mig själv att gøra "fel" Eftersom jag är växt upp, väl märkt jättebra, i en familj där kønsroller varit väldigt tydliga som det ofta var før oss 30-åringar.
Min son är en "fegis" før att jag har daltat honom, enligt vissa. Jag har f... inte daltat honom, jag har betett mig, så gott som det bara går, likadant mot honom som mot min dotter! (Inkluderar min man här, men det är så lätt att skylla på mamma om sonen är en lipsill)Jag har kramat, älskat, lekt, trøstat på samma sätt.
Som du säger, de är olika individer och har inte med køn att gøra, før i H! Den enda skillnaden på oss män och kvinnor är fysiskt, allt annat har vi blivit styrt in i från tidernas begynnelse, ska vi ta och ändra på det eller???
(Slutar nu innan jag sprängs osv... Men, bra att du skriver om det!)

Blauauge sa...

Sant, så sant...vi får alla försöka dra vårt strå till stacken.

Annan sa...

I all kamp måste jag bara flika in att min son heter Svante och gillar att leka med bilar :-D.

Maria sa...

Tack fina fina ni :-)

Och jag gillar namnet Svante. Det är supercoolt :-)

Anonym sa...

Mkt bra skrivet! Till Malin 39 vill jag bara säga 1) härligt att du tycker att jämställdhet är en självklarhet (frågan är bara vad är jämställdhet för dig och vad innebär det att den är självklar?), 2) det här med valfrihet har en tendens att INTE skapa jämställdhet. I vart fall inte inom överskådlig tid, vilket valfriheten i föräldraförsäkringen är ett tydligt exempel på.

Jenny sa...

"Svantesvaret" var så spot on skrivet, enkelt, pedagogiskt och numera och hädan efter precis vad jag tänker svara när "Svanteexemplet" kommer upp nästa gång.

Tack!

smultronpaj sa...

Tycka vad man vill men min Julia var en av tjejerna i tidningen. Jag är stolt för det jag, skiter i frågan egentligen. Mammas fina tjej!