torsdag 9 september 2010

Fifty fifty

Man skulle kunna tro att jag börjar bli lite lite trött efter snart två veckor av sjukstuga här hemma, lätt kaos på jobbet och en jävligt envis förkylning som vägrar ge sig.

Man skulle som sagt kunna tro det när jag gör saker som att misslyckas med att åka två tunnelbanestationer. Nu kanske några av er undrar hur i helvete man kan misslyckas med en sån sak? Det är enkelt:

  1. Man hoppar på ett tåg
  2. Får för sig vid andra stationen att man åker åt fel håll
  3. Hoppar av och blir sur när man ser att nästa tåg tillbaka går om fem minuter först.
  4. Inser när dörrarna stängts på det första tåget att det faktiskt var rätt tåg från början och att man aldrig skulle ha hoppat av eftersom man inte skulle av egentligen förrän på nästa station.
Sånt kan lätt leda till misstankar om trötthet. Eller så är jag bara dum i huvudet. Svårt att veta faktiskt.

5 kommentarer:

Smilla sa...

Trötthet kan vara obehagligt. Och farligt. Det här var inte farligt i alla fall. Föga tröst i trött läge dock.

Livet innan Liten sa...

Haha, vad skönt att det inte bara är jag!!

Anna sa...

Men jag är iallafall uppriktigt gllad över att jag har hittat din blogg. Det är det roligaste jag har läst på nätet någonsin. Tack.

Singelmamman sa...

Eller...
Så ropar de ut fel station i högtalaren så du blir förvirrad. Det händer ofta mig, ja inte att du blir förvirrad, men att de satt bandet/skivan med stationsutropen åt helt fel håll.

Kia sa...

Jag jobbade kväll igår.
Satte mig i bilen kvartövertolv och körde mot jobbet.
Mozart i högtalarna.

Fem minuter senare parkerade jag utanför dagis och undrade vad helvete jag gjorde där?

Bilda klubb, några?