torsdag 11 februari 2010

Jag jobbar helst inte i onödan

Det är ingen större idé att städa undan alla bitar av smörgåsrån och majskrokar som ligger under Charles matstol. Det kommer nya snabbare än jag hinner få undan de gamla.

Dessutom fyller de en ganska bra funktion har jag märkt, är han hungrig kan han snabbt hasa dit och ta sig ett litet mellanmål. Utan att jag behöver röra ett finger.

Det är så skönt när de börjar bli större och klarar sig själva i allt större utsträckning.

2 kommentarer:

Allt är konstigt sa...

Skaffa hund kanske? De burkar ha en skön symbios med små barn.

Maria sa...

Ja, om jag fick en hund som inte hårade, inte behövde rastas och som inte luktade illa. Men än så länge har jag inte hört talas om någon sådan ras.