onsdag 27 januari 2010

Det är härligt med barn. På avstånd.


Är det kväll snart? Jag behöver gå och lägga mig typ nu. Jag glömde bort en liten detalj igår när jag lovade Julius att han kunde få vara ledig idag från dagis. Nämligen att han skulle vara hemma då.

Jag ser verkligen fram emot en hel dag fylld av trots, skrik och snor. Verkligen. Det känns ungefär lika lockande som vinterkräksjukan.

(Det är så konstigt att vi ser så normala ut på bilden. Låt er inte luras dock. I normala fall ler vi inte här hemma, nej vi skriker mest. Och snorar)

9 kommentarer:

Jenny E sa...

Hahahahahaha. Du är sååå skön. Och vi är nog många som känner igen oss i den där känslan! =)

Anonym sa...

håller med fullständigt :)

Tänkte bara sa...

Ibland glappar käften, eller hur?

Maria sa...

Jenny E: Jag får lägga band på mig just nu för att inte rymma hemifrån ;-)

Goa smulan: Jag ska älska dem jättejättemycket om 2,5 vecka när jag åker till London ;-)

Tänkte bara: Ja, vad tänkte jag med egentligen?

MalinKa sa...

Hej.
Har kikat in här ett par gånger och nu har jag dessutom lagt in din blogg i mina favoriter. Humor av samma kaliber som en själv gillas alltid!! =)

Ewa sa...

Jag hittade precis hit och blev alldeles glad av de fantastiska etiketterna på dina inlägg. Bara det gör det värt att läsa. Tack för det:)

Orsakullan sa...

Vilka goa hamsterkinder han har, din son :) Ser inte ut att svälta direkt!

Anonym sa...

Varning alla läsare! Det där är inte Maria och hennes barn, det är en köpt bild med tre välmående personer och en bäddad säng. Hon har lagt in den för att det har kommit socialtjänsten till känna att hon bloggar om sin misär.

Maria sa...

MalinKa och Ewa: Välkomna! Jag blir så glad varje gång nån säger att de gillar det jag skriver :-)

Orsakullan: Han klarar sig nog i flera veckor utan problem!

Sofie: Tyst med dig!