lördag 25 oktober 2014

Duktiga flickor springer som raketer - swooosh! Eller?

Jag vet inte om det är "duktig flicka"-syndromet eller bara någon slags osund tävlingsinstinkt hos mig som gör att all min löpning går ut på att springa fort. Fort fort fort. Det är som att det är det enda som räknas? Inte hur det känns eller hur långt jag springer eller om det är väldigt tufft och kuperat.


Och det är ju kul de perioder som det går hyfsat fort, det är det ju faktiskt. Men när snabbheten inte finns där och jag försöker plåga mig runt på ett tempo som inte är skönt, bara för att långsamhet känns som ett misslyckande, då är det inte lika roligt längre.


Idag sprang jag ett lite längre pass med en kollega som tillåter sig själv att springa långsamt. Som hellre vill springa längre och njutningsfullt än snabbt, OCH DET VAR SÅ HIMLA ROLIGT ATT SPRINGA MED HENNE I DET TEMPOT! Det kändes som att jag var hur stark som helst och som att jag hade kunnat fortsätta hela dagen. Varför kan jag inte bara tycka att långsamt är bra även när jag springer själv? Varför kan jag inte låta löpningen bara vara rolig och njutningsfull? Vem tävlar jag mot egentligen?


Alltså förlåt, men ibland blir jag bara så himla irriterad på min egen dumhet. Skärpning för fan. Våga springa långsamt!






lördag 18 oktober 2014

Sjukt värre

Så varför ändra på ett vinnande koncept tänkte genlotteriet och gav även vårt tredje barn förkylningsastma. Ett tredje barn som vi nu måste brotta ner och hålla fast armar, ben och huvud på och sätta en läskig mask för ansiktet på och hålla fast medan vi räknar till sex andetag.

Det kommer bli så kul för oss allihopa!

Som bonus fick vi även med lite blåsljud på hjärtat som nu två olika läkare hört vid sammanlagt tre olika tillfällen. Men det oroar jag mig för en annan dag, man ska väl inte ta ut allt på en och samma gång menar jag.


måndag 13 oktober 2014

Rapport från kaoset

Det är så mysigt att vara hemma och vabba ibland, det är liksom så lugnt och harmoniskt på något sätt.

OM MAN MED LUGNT OCH HARMONISKT MENAR STRESS OCH TERROR!

Idag har Frank bland annat

  • haft sönder en glastallrik 
  • eventuellt ätit lite glasbitar från den trasiga tallriken 
  • krupit runt med en jävligt VASS kniv 
  • dragit ner en tekopp i golvet med väldigt mycket (dock kallt) te kvar i 
  • krupit runt i pölen av te som bildades på köksgolvet
  • slarvat bort min mobilladdare
  • uppenbarligen inte varit tillräckligt sjuk och hängig
Fy fan för friska och pigga barn alltså.

söndag 5 oktober 2014

Jag säger inte att det är en metod som Socialstyrelsen skulle godta

Men vem bryr sig om de de tycker? Jag kommer kunna hålla mig vaken i minst en halvtimme med hjälp av det här till innan jag somnar på soffan i alla fall.


lördag 4 oktober 2014

Hösten och träsken

Alltså den här hösten? Den är ju fin och så men ba PANG! BOM!

Jag är så trött! Jag har gått ner i tid och jobbar mindre än jag någonsin gjort men ändå däckar jag v a r j e kväll efter att barnen somnat. Rakt ner i soffan och skoningslöst rakt in i någon slags utmattningskoma.

Jag orkar inte umgås. Inte titta på tv. Inte läsa. Inte blogga. Inte twittra. Inte göra någonting. Tar jag mig för någonting, typ går ut och springer, måste det ske innan åtta. Annars skulle klockan lika gärna vara halv fyra på natten och en främling knallat in i vårt sovrum, väckt mig och frågat om jag var sugen på en tvåmilatur. Det händer ju bara inte.

Men. Nu pratar vi om någonting roligare, idag sprang jag tjurruset. SÅ HIMLA ROLIGT! Helt sjukt att nån ens anmäler sig egentligen egentligen, ett 10 km långt lopp rätt ut i skogen varav stora delar bestod av simturer i asdjupa stinkande träsk. Men det är tydligen sånt jag gillar?! Jättemycket!

Så här fin blev man efteråt:



Fler träsk åt folket!

söndag 14 september 2014

Valdag

Det här försöker jag lära mina barn: att det finns två politiska block i Sverige som båda vill att det ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt. De är bara oense om hur vi tar oss dit.

Jag önskar att det fastnar hos dem, så att de oavsett vilken sida de väljer senare i livet respekterar de som väljer den andra sidan. För vi vill alla att detta ska vara ett bra land att leva i för alla som vill och behöver.

Och Sverigedemokraterna då undrar ni? Vill de också allas väl? Nej, såklart inte. De är ju givetvis det sorgliga undantaget här. Sverigedemokraterna är ett exkluderande parti som öppet säger att alla inte är lika mycket värda och jag önskar så att inte en enda människa skulle lägga en enda röst på dem någonsin igen.

Men nog sagt om detta - nu röstar vi!

tisdag 9 september 2014

Jorå

Ni vet, när ett av barnen får feber och man ska vabba och man tänker innan att åh, då kan jag kolla ikapp på lite serier rensa i köksskåpen baka bröd och bara ligga i soffan med en bok och barnet ifråga ba "JÄKLAR VAD JAG SKA RÖJA! VARENDA LÅDA SKA TÖMMAS PÅ SITT INNEHÅLL! JAG SKA VARA ÖVERALLT HELA TIDEN!"
















I alla fall, såna stunder är det ganska skönt att få gå tillbaka till jobbet och vila upp sig. Bland 18 treåringar.